Visan som ingen kunde

Nu har jag precis kommit hem efter att ha cyklat till Skanstull i det vackra vädret. Min kille ääälskar att cykla och det gjorde jag också tills jag träffade honom. Med sin orangea racercykel och sina starka långa ben kan han ta två-tre tramptag och sen rulla resten av biten till Skanstull. Typ. Jag däremot blir svettigare och argare för varje frenetiskt tramptag. Egentligen är min cykel en fin cykel. Det är bara det att jag inte når ner till tramporna. Det har killen bestämt sig för att fixa. För han vill att jag ska gilla att cykla och jag måste säga att i det här vädret är det ändå ganska najs.

il_340x270.427034330_2ii1

Kl 11 spelade jag på Handens närsjukhus. Vi uppträder som sagt med ”svenska vislegender” som är ett program med låtar av gamla herrar som Evert Taube, Cornelis och Dan Andersson. En gammal dam kom fram till mig efter konserten och berättade att när hon var barn fanns en visa som hon alltid sjöng. När hon var sådär en 40 år ville hon ta reda på vad visan egentligen hette. Så hon ringde till svenskt visarkiv. där visade det sig att hon var den enda kvarlevande som fortfarande kunde visan. Så hon sjöng in den och visarkivet sparade den. Nu vill hon att den ska leva vidare, så hon bad mig söka upp den. Det tänker jag göra!

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s